Isaiah; nachos och guaca

Det var en vecka kvar på sommarlovet och Isaiah hade funnit ett tak. Ett tak han inte varit på förut, närmare bestämt. Tack vare en brandstege och en ventilationstrumma hade han kunnat klättra uppför tegelväggarna i kanske hela tjugo meter innan han hävt sig upp på plåttaket. Helt klart förbjudet, men det var som vanligt inget som hindrade honom. Taket var tillräckligt stort för att han förhoppningsvis inte skulle synas nerifrån när någon promenerade, eller i värsta fall när en viss Daniel brummade förbi i Securitasbilen. Isaiah visste inte om alla prylar som stack upp ovanpå taket var skorstenar eller om det var något annat. Ventilation eller något annat som hade med luften att göra kanske. En pryl inuti en av dem snurrade och glimmade i kvällssolen.
Med en suck sjönk han ner på rygg och la armarna bakom huvudet. Han hade ätit nachos och guacamole till middag och sedan druckit en Red Bull på vägen hit. Efter att ha tagit sig upp på taket hade han rökt på och ätit en Sportlunch och nu var han typ nöjdast i hela världen.
Det var svårt att tänka sig något som skulle göra honom på ännu bättre humör. Kanske om Daniel skulle sluta vilja få honom att klättra ner de gångerna han hittade honom. Om han typ gick med på ett blowjob fastän Isaiah var typ hälften så gammal som han var. Han fnissade tyst för sig själv när han tänkte på det. Aldrig någonsin i hela livet att världens bästa pappa Daniel skulle ligga med en av sina ungars kompisar. Isaiah hade vetat det redan från början och han skulle inte glömma av det, direkt, men tanken roade honom ändå. Mest för att Daniel såg på honom med ett så vansinnigt trött ansiktsuttryck varje gång han skojflirtade med honom. För Isaiah var det bara på skoj så länge någon annan tolkade det så. Det hade enkelt kunnat bli allvar om Daniel bara kände för att tacka ja, en vacker dag. Om inte Daniel så kanske Rickard, som fått köra hem Isaiah i taxin typ femton gånger under sommarlovet. Rickard tyckte nog det var lite kul egentligen, hur han höll på, men han var också för duktig pappa för att vilja erkänna det. Synd. Väldigt synd, faktiskt. Isaiah var ganska säker på att Maxie och Robin inte ens var förvånade om de fick reda på att han flirtade med en av deras pappor. De visste säkert redan.
När taket blev för obekvämt att ligga på satte sig Isaiah upp igen och tog mobilen ur magfickan på sin mossgröna hoodie. Han hade inte känt den vibrera, men på skärmen lyste ikonen för ett nytt meddelande på Messenger. Nu vibrerade den igen och ännu en bubbla poppade upp.

Anton Hedgren 
Snapchatkartan säger du är i gamla fabriken men jag antar att du är ovanpå taket?
Hallå

Isaiah flinade till. Ibland glömde han att han aktiverat den där GPS-tjänsten på Snapchat. De få gångerna han tittade på den brukade han bara zooma runt för att se hur många kompisar som var i samma stad. Anton hade ibland använt den till att leta rätt på honom. Oftast när han glömde svara på sms eller samtal. Tydligen tog han för lång tid på sig att svara på hans meddelande, för snart hördes en skarp vissling någonstans nedifrån. Isaiah kröp fram till kanten av taket och grep tag i det lilla räcket innan han lutade sig ut. Mycket riktigt stod Anton där nere, med handen ovanför ögonen som ett litet visir. Det var många meter ner till marken men Isaiah såg klart och tydligt hur Anton grimaserade.
”Hur kom du upp dit?” ropade han. ”Du är väl inte Spiderman.”
”Jag klättrade på lufttrumman!” Isaiah flinade nöjt. Brandstegen ledde upp till ett lite mindre tak, där det fanns en liten avsats och en dörr. Antagligen ledde den in till någon mellanvind eller så var det någon riktigt gammal nödutgång. Trumman var dock vad som tagit honom hela vägen upp till det stora taket, dit förmodligen inte ens sotare skulle vilja ta sig.
”Seriöst? Kom ner. Vi drar till Max.”
”Är du hungrig?”
”Ja, vi bestämde ju igår att vi skulle dit. Har du glömt det eller?” Anton tog ner handen nu och satte den i bakfickan. Hans suck hördes inte, men den syntes på hela hans kroppsspråk.
”Shit. Ja, det gjorde jag. Sorry. Kan du inte köpa med dig mat och komma hit upp då?” Isaiah lutade sig djupare ner, så att knäna gled bakåt på plåten och han praktiskt taget låg ner för att kika på Anton.
”Skojar du med mig? Det är nätt och jämt så jag kommer upp för brandstegar. Aldrig i livet att jag klättrar på trumman. Den kommer rasa.”
”Tråkigt.”
”Det är sant. Kom nu, pissunge.”
”Annars vadå?”
”Annars stryper jag dig.”
”Gör du?” Isaiah sken upp, som om det var det bästa han hört. Anton såg på honom på ungefär samma sätt som Daniel brukade göra. Isaiah bara skrattade, fastän det var lite synd. Han hävde sig upp från det lilla räcket och promenerade tillbaka till delen av taket där ventilationstrumman gick i en krök. Som om han faktiskt varit Spiderman tog han sig smidigt ner för den, hela vägen till lilla taket, till brandstegen och sedan nerför den. Han struntade i de sista tre pinnarna och hoppade enkelt ner till marken, där han landade med en dov duns. Anton stod kvar på samma plats som han gjort när han visslat på honom. När Isaiah rundade hörnet så log Anton faktiskt, fastän han nyss hade sett ut som att han ville lappa till honom.
”Har du rökt på eller?” frågade han, så fort Isaiah kommit fram till honom.
”Vad tror du om mig.” Isaiah sträckte upp armarna över huvudet så det knakade i både skuldrorna och ryggraden. ”Klart jag har.”
”Tänkte det. Antog att du inte ätit någon vettig middag heller.”
”Nachos och guaca.”
”Precis.” Anton tog upp händerna ur fickorna när de började gå. Han hade en långärmad grå tröja på sig, och det tunna tyget smet åt om hans starka armar och hans bröstkorg. Anton tittade varnande på Isaiah i ögonvrån när han verkade ha känt hans blick på sig. ”Vad?”
”Kan du inte strypa mig fastän jag kom ner?” Isaiah försökte låta seriös, men brast ut i ett fnittrande skratt i samma sekund som Anton höjde handen för att lappa till honom i bakhuvudet. Han duckade undan, sprang ett par steg i förväg. Sedan hörde han de dundrande stegen av hur Anton kom rusande efter honom och han var på god väg att falla omkull på den grusiga asfalten. Kanske var det inte fullt så kul som Isaiah fick för sig, men kinderna värkte av skratt när Anton fått fatt i honom, och gnuggade honom så hårt i håret att det värkte i hela hårbotten.