Tequila Silver: juli

Joel träffade Lukas ganska frekvent i slutet av juni. För det mesta passade de på att ses efter Lukas slutat jobbet, bara ett par timmar hemma hos honom, innan Joel smet hem. Vissa gånger sov han över och alla gånger han vaknade i Lukas säng blev han senare bjuden på god frukost. Ibland hade Lukas redan hunnit ge sig av till nästa arbetspass när Joel vaknade och då brukade han ta för sig av knäckebröd eller rostmackor från skafferiet.
Det tickade på. Inte som ett helt vanligt kk, men det var ändå vad Joel försökte kalla det hela. Det var ju inte som att det var någonting annat heller.  Föga förvånande så pratade han om honom med Alex, som tycktes höja ögonbrynen högre och högre för varje gång han träffade honom. Joel som kunde prata om exakt allt med Alex kom på sig själv med att hålla tillbaka. Han fattade ju själv hur det lät när han pratade om Lukas. Om den där t-shirten han fått låna som han fortfarande hade på sig ibland, och som han knappt velat tvätta.

Sommaren hade varit en bergochdalbana när det kom till väder. Maj hade varit varmt, juni hade varit både och. Juli skiftade mellan tjugofem, trettio grader och knappt femton. Joel som hade så ont om kläder sedan innan kände sig riktigt frustrerad över att han inte ägde ett par kortbyxor. Han fullkomligt hatade hur han såg ut i dem, som en töntig scout, men när solen gassade och svetten rann så fick han till slut offra sig. Pengarna som kommit in från hans så kallade business via Paypal dög i alla fall till att köpa ett par svarta shorts i knälängd och två t-shirtar, en vit och en svart som var lite längre och hade v-formad halslinning. Det var billig skit, förstås. Köpt från H&M och verkligen inte märkvärdigt, men det dög åt honom.
Joel hade röda boxers och den nya svarta tröjan på sig, inget annat, när han öppnade lägenhetsdörren för Lukas. Klockan var några minuter efter halv fem och Lukas hade kommit direkt från jobbet. Den ljusblå skjortan han hade på sig var uppkavlad till armbågarna och en namnskylt satt i bröstfickan. Lukas Ståhl, i svarta, blanka bokstäver. Joels blick dröjde kvar vid den en sekund extra.
”Får jag bara tigga lite vatten”, sa Lukas efter att ha klivit ur skorna. Med tanke på hur varmt det var ute idag så förstod inte Joel hur han lyckats med att inte fläcka ner skjortan.
”Absolut.” Joel hoppade upp på bänken i väntan på att Lukas skulle dricka sig otörstig. Nyfikenheten tog slutligen överhanden och han pressade handflatan mot hans bröst, just ovanför namnskylten. Nog var han svettig, alltid. Lukas hade fyllt glaset på nytt och såg nu på Joel över kanten av det medan han drack. Joel skruvade på sig ovanpå bänken. Eftersom Lukas fortfarande drack, och drack, hjälpte Joel till att knäppa upp översta knappen i skjortan. Först efter att han hunnit öppna tre stycken var Lukas färdig.
”Jag är jättesvettig”, konstaterade han och strök baksidan av handen över pannan.
”Hur vågar du ha ljusblått på dig när du jobbar?”
”Jag är nog bara dum.”
”Hur fläckar du inte ner den?”
”Det gör jag. Jag har bara gått som en pingvin, så ingen ska se.” Lukas log uppgivet när han hjälpte till att dra ner skjortan över axlarna. Namnskylten plingade tyst när den slog i golvet. Joel lät honom inte protestera något mer om att han var äcklig eller kletig, eller vad hans tama ursäkter nu hade innehållit. Joel drog honom bara närmre bänken så att han kunde korsa benen om hans svank, där han satt. Lukas gav efter, lutade huvudet åt sidan när Joel kysste, nafsade, silade fingrarna genom hans hår. Halslinningen på Joels nya t-shirt var vid och gled enkelt ner över hans axel när Lukas greppade tyget. Hans kind var sträv mot Joels hals när han kysste den och Joel lät honom fortsätta under tiden som han stack båda händerna innanför hans jeans.
De hade redan hunnit stämma av på sms att Lukas inte skulle kunna stanna länge. Han skulle tydligen iväg med lillebror på någonting igen men det var inte förrän klockan sex, vilket gav dem en timme. Lite mer än en timme. Det hanns med en hel del på en timme om man visste hur man använde tiden produktivt. Joel kunde tänka sig många olika alternativ, men i slutänden blev det inget mer avancerat än vad som redan var. Han hade Lukas mellan sina knän och hans kuk i sina händer när han lät honom komma över bröstet på hans nya t-shirt. Joel älskade det, men vad som fått honom att rysa var Lukas heta andetag mot hans axel. Lukas hårda grepp om hans höfter, som om han försökt använda det till att grunda sig.
Joel såg ner på röran som var hans t-shirt och fuktade sakta sina läppar. Han behövde inte se på Lukas för att veta att han var röd om öronen. Det fick honom att vilja skratta, men han svalde ner det och såg bara snällt på honom bakom mörka ögonfransar och gröna slingor från luggen.
”Kommer det gå över?” frågade han, lekfullt.
”Vad?” Lukas var hes, men han gjorde ett snabbt jobb i att harkla sig. Hans händer låg dock kvar vid Joels höfter så Joel tog själv tag i att dra upp Lukas underkläder och släppte resåren med en liten snärt.
”Din blyghet.”
”Jag är inte blyg, jag bara…” Lukas andades ut i ett tyst skratt. ”Jag kan inte hjälpa det. Jag har alltid blivit röd i ansiktet.”
”Mm… jag gillar det. Det är sött.” Joel sträckte fram handen för att röra vid Lukas öra, retsamt, men hans andetag blev till ett litet flämt när Lukas lyfte honom från bänken.
Att han var stark hade han ju fattat på en gång. Han hade gott om muskler under len, solbränd hud, men han var snäll och sparsam med sin styrka. De gånger Joel fått erfara den blev han helt till sig och det visste Lukas förmodligen om. Men, det var oftast i sängen, på rygg under honom med ett starkt grepp om hans höfter, om hans lår, sådant som lämnade fingerformade röda märken. När Lukas så enkelt lyfte honom från bänken och till sina höfter tändes något i Joels ögon. Han korsade benen om hans svank, på riktigt, och armarna om hans nacke. Hans tröja klämdes fast mellan dem när Lukas bar honom till sängen. Joel hade gärna låtit sig kastas ner, men Lukas följde med honom ner till madrassen och pressade läpparna mot hans i samma ögonblick som hans bakhuvud tog emot kudden. Joel gjorde sig beredd att tvinna in fingrarna i hans hår, men stannade upp med händerna om hans kinder. Han höjde ögonbrynen svagt, i en fråga. Lukas såg fundersam ut i en sekund innan ett leende tog över och hans mörka ögon sökte sig ner över Joels t-shirt, till hans blottade mage och till kanten av hans boxers. Joel kände sig lite torr i munnen.
”Vad är det?” frågade Joel tyst.
”Det är alltid du som… Jag menar, det kanske är min tur att gå ner på dig.”
”Du måste inte”, sa Joel. Han var fortfarande lågmäld, men han undrade om Lukas hört den lilla skälvningen i hans röst. ”Det är okej om du inte… om det inte känns bekvämt, menar jag.”
”Om jag vill det då?” Lukas lyfte blicken igen. Joel mötte den, tyst, och svalde. Hur många gånger hade han sugit kuk? Tusen? Han hade ingen aning. Hur många, eller snarare få, gånger någon gått ner på honom kunde han däremot räkna på en hand. Han träffade så sällan killar mer än en gång och han gillade att ta för sig, gillade att bli knullad och gillade att imponera med sina färdigheter. Han brukade inte vara bitter över att han blev utan, han brukade inte ens tänka på det, men nu… Nu när Lukas såg på honom med sina mörka bambiögon och uppenbarligen ville. Då lockade tanken. 
”Ja… shit. Absolut.”
”Om du vill?”
”Ja. Jag är bara inte så van.”
”Då är vi två.” Lukas makade på sig, så han kunde hasa ner Joels boxers. Det kändes som det gick sjukt sakta när resåren gled ner över höftbenen och låren. Joel hade typ glömt av hur man rörde sig, för han låg bara stilla och såg på. Tills att Lukas gav ifrån sig ett litet nervöst skratt och kammade sitt hår bakom örat. ”Du måste säga till om jag är skitdålig.”
”Det är lugnt.” Joel log. Sedan samlade han sina två ynkliga kuddar bakom nacken och sjönk tillbaka. Han lyfte höfterna, särade benen för att Lukas skulle få plats mellan dem. Joel kanske inte hade tänkt på det här så ofta, men nu blev det nog svårt att gå tillbaka till de banorna. Lukas såg så stor ut mellan hans ben, hans mörka ögonbryn sammandragna när han kysste ett spår upp längs Joels lår och mot hans ljumske. Han ryckte nästan till när en liten ilning sköt upp längs hans ben. Herregud. Herregud. Joel tog ett djupt andetag för att lugna sig för han kunde ju fan inte freaka ut redan innan Lukas kommit till skott. Han slöt ögonen och lutade huvudet tillbaka. Plötsligt kändes bara allt så jävla mycket. Lukas mjuka hår som kittlade mot insidan av hans lår. Hans andetag. Hur grov hans hand kändes när den slöts om honom, och hur syndigt mjuka hans läppar var i kontrast. Joel spände sig omedvetet i benen.
”Jag kommer ju inte kunna göra lika bra som du, men…” mumlade Lukas.
”Det gör inget. Det behöver inte vara djupt, det är skönt ändå.” Joel log ett litet, försäkrande leende mot honom, men han kände på sig att han inte såg i närheten av lika kaxig ut som han brukade. Så när Lukas tog hans kuk mellan läpparna och Joel kände hans varma tunga sögs hans händer som magneter till hans hår.
När man fått så mycket övning som Joel så var det klart man fattade när det var bra och inte. Hur enkelt det var att skilja en nybörjare från någon som var van, men det tycktes inte spela någon roll. Även fast Lukas var en total nybörjare så var hans hand så skön, och han tog Joels tips att inte försöka för djupt. Inga tänder, inga kväljningar. Han spred bara kyssar längs hans skaft, svepte tungan över toppen och gned läpparna mot sina egna fingrar på väg ner igen. Joel glömde andas för att han var så upptagen med att se på honom. När han väl förstod hur nära han var att komma var det en sådan överraskning att han inte hunnit dra efter andan, famlade bara över Lukas hår och sidan av hans ansikte för att i alla fall ge honom en chans att dra sig undan. Joels röst var en kraftlös mix av en flämtning och ett mjukt, utdraget stön. Efterskälvningen som gick genom hans kropp när han såg Lukas torka sig över kinden var stark nog för att få honom att stöna igen.
Så låg han bara där. Hämtade andan med halvt slutna ögon och med en tröja som klistrade mot bröstet. Lukas hade sakta makat sig upp till sittande och återgäldade nu tjänsten, när han sakta och snällt drog upp Joels underkläder till sin rätta plats igen. Joel mötte hans blick. Det fanns något där han aldrig sett förr. Inte den smått blyga upphetsningen från första gångerna de setts. Inte nervositet eller oro över att hur han presterat. Joel skruvade svagt på sig när han insåg att det handlade mer om honom. Hur sårbar han blivit just i detta ögonblick. Att det var Lukas som alltid knullade honom spelade ingen roll, för det var alltid Joel som var dominant. Förutom nu.
”Var jag okej?” frågade Lukas, ändå. Ljudet som slapp ur Joel kunde bara liknas med ett fnitter.
”Sluta spela dum.”
”Sorry.” Lukas lät inte särskilt ledsen när han skrattade och tungt sjönk ner bredvid honom. Han var visserligen fri från skjortan, men Joel hade tydligen inte bara kommit över hans kind utan hans axel också. Joel svalde. Sedan gned han händerna över ansiktet och tog ett mycket djupt andetag.
De båda hade lugnat sig nu. Andetagen hade sjunkit tillbaka till en normal, bekväm rytm och det kändes som att temperaturen i rummet sakta började bli okej igen. Nästan så att det kändes svalt, när adrenalinet sjunkit och de låg där, halvklädda. Utanför fönstret susade trafiken. Vardagligt, lugnare nu när de flesta redan hunnit hem från jobbet. Joels ögon var slutna när han kände Lukas läppar under örat. Det var knappt en kyss, bara en puss. Sedan en till, fjäderlätt.
När Lukas sakta satte sig upp förstod Joel att han måste ha stelnat till. Han harklade sig tyst. Lukas såg ut att vara oberörd när han kammade fingrarna genom sitt hår, men Joel kände sig som om hans andetag hamnat i otakt. När han strök håret ur ansiktet skrapade han naglarna mot hårbottnen, hårt.
”Vill du låna duschen?” försökte han, satte sig upp han också. Han drog tröjan över huvudet och log mot Lukas när han tittade fram från under den. ”Jag har kvar din t-shirt, om du inte vill ta på dig skjortan igen.”
”Det vore ganska skönt faktiskt”, sa Lukas, till synes lättad. Joel hade fått känslan ganska tidigt av att Lukas var en prydlig kille. Prydlig nog att inte vilja ta på sig ett svettigt plagg igen.
Hur mycket tid av timmen som passerat hade inte Joel någon koll på. Förmodligen tillräckligt för att göra Lukas lite stressad, för efter duschen klädde han direkt på sig och gav sitt armbandsur en blick. Joel hade nöjt sig med ett par nya boxers och en annan svart t-shirt. Han stod i dörröppningen med blött hår och betraktade Lukas när han tog på sig skorna.
”Vad var det ni skulle göra?” frågade Joel.
”Martin behöver skjuts till tåget. Det är nog ingen fara, men det känns bra att vara där i tid.” Lukas rätade på sig när han var färdig med skorna. Han strök händerna över bröstet på tröjan och verkade i samma sekund inse att namnskylten fattades. ”Just det, skjortan…”
”Vill du ha en kasse eller något?”
”Nej, det går nog bra.”
”Här, då.” Joel hade tagit upp skjortan och räckte nu över den till Lukas. Barfota, framför honom, kände han sig plötsligt som en unge. När Lukas kramade honom hejdå så strök Joel händerna över hans ryggmuskler, tog ett djupt andetag av doften av sin tvål på Lukas hud, men kände sig ändå så oerhört medveten om att någonting fattades. När Lukas stängde dörren efter sig så andades han ut i vad som kändes som världens djupaste suck. Lukas hade velat kyssa honom hejdå, men låtit bli. Det var han helt säker på. Varför hade han låtit bli? Joel hade hånglat upp honom många gånger efter att han haft hans kuk i munnen så han borde inte tro att det skulle ha varit något problem för honom.
Svaret låg och gnagde i Joels huvud, men han låtsades som om han inte fattade. Han låtsades som att han inte var bitter över att han inte hade hans t-shirt kvar och han låtsades att Lukas bara haft bråttom, fastän klockan på mobilskärmen bara visade halv sex.

*