Tequila Silver: augusti - september

Var det någonsin någon som lyckades när de lovade att de bara skulle vara vänner? Det kändes inte så. Efter Lukas sms hade Joel till slut knåpat ihop ett svar. De hade sms:at en stund efter det, vardagligt och bekvämt och lovat att det varit lugnt. No hard feelings. De snackade om att ses den kommande helgen, men sedan hade Lukas blivit förkyld och de hade skjutit upp det.
Joel hade ingenting att skylla på och ändå försökte han, när han plötsligt inte visste vilka datum som gick bra att ses på, eller inte var säker på vad han skulle göra på helgen. När Lukas sagt att han fick komma över för att äta middag hade Joel tackat ja, men inte dykt upp. Lukas hade ringt och sedan sms:at för att fråga vart han var, och Joel hittade på att han fått migrän och råkat somna. Till slut kom sms:en med längre mellanrum. Mindre förfrågningar om när och hur de skulle ses.
Joels vardag föll tillbaka i samma gamla mönster. Så som han gjort i vintras, där han sov, festade, sov, festade lite till. Knullade runt, halvhjärtat. Alex hade snabbt förstått att någonting hänt med Lukas eftersom Joel inte ens försökte hålla utkik efter honom, och när han sedan berättat vad som sagts och hur det låg till hade han bara höjt ögonbrynen åt honom. Att Joel och Lukas bara skulle vara vänner lät nog lika dåligt för Alex som det gjort för Joel. Alex hade säkert kunnat leverera någon form utav pep talk om Joel bara bett honom, men han låtsades som ingenting.
Joel kände sig själv, först och främst, och det var därför han inte kunde ses. Träffade han Lukas skulle han inte kunna hålla händerna borta från hans hår, hans axlar och hans fantastiska läppar. Han skulle försöka knäppa upp hans jeans och han skulle bli nekad, eller så skulle han försöka och lyckas och bara vara ett jävla rövhål som lekte med Lukas känslor på det viset.
Risken var alldeles för stor att de skulle hamna i säng igen. Kanske skulle Lukas behöva säga ifrån igen, insistera, och så skulle Joel behöva be om ursäkt och så skulle hans händer glida innanför hans jeans igen för hans enda sätt att kommunicera var genom sex. Hur skulle han kunna prata med honom normalt när han ville så mycket mer?
Han inbillade sig att det var för Lukas skull som han lät bli att hitta datum som passade att ses på. Det kändes lika bra. Annars skulle de sitta i hans kök igen, mitt emot varandra, och Lukas skulle vara kär och ledsen men försöka ändå, och Joel skulle vara helt och totalt inkompetent.

Augusti kändes som om tiden stod still fastän dagarna passerade. Plötsligt kom pengarna från SOC in på kontot och Joel gjorde som han alltid gjort, tog sitt kort och promenerade till stan för att göra ett besök på Systembolaget. Han övervägde att köpa vin, eller cider, men fann sig själv framför hyllan med Tequila Silver. Samlingen glasflaskor med små röda hattar såg ganska festliga ut när man granskade dem objektivt men allt Joel kunde tänka på var hur skön fyllan kunde vara. Om han struntade i en massa jävla öl och annat som bara gjorde honom seg och bubblig, och så drack han bara ren sprit tills kvällen blev rolig. Idén var tillräckligt bra för att han skulle bestämma sig så han tog en flaska under armen och promenerade vidare till kassan.
När han träffat Lukas som mest hade han festat desto mindre, eftersom hans huvudmål med fest nästan alltid var att ligga. Det hade hänt då och då att han träffat kk’s på dagtid och absolut varit nykter när han knullat, men det hörde liksom till fylledimman. De gångerna han gått hem själv kändes… tomma. Bättre var det när han och Alex misslyckades samtidigt och åtminstone kunde gå hem och äta nuggets och snacka skit. Allra bäst hade varit när båda lyckats, men gått hem och ätit nuggets i alla fall.
Ikväll skulle det inte bli några nuggets om inte Joel såg till att köpa dem själv. Alex var upptagen och skulle inte festa över huvud taget men Joel hade planerat att festa ändå. Den enda festen han fått tag i som inte kändes som total skit var den som hans av-och-på-kk Anthony bjudit in honom till. Osagt men gemensamt underförstått att han lovade bort sig till honom, också, men det var som det var. Anthony hade åtminstone ingen tendens att vara lika trist som David och hade inte heller någon flickvän som Joel oavsiktligt kunde uppröra genom att delta i någon otrohetsaffär.
Joel unnade sig att åka buss hem till lägenheten och sms:ade med Anthony på vägen. Simpla, flirtiga och skittråkiga sms. Det var alltså sådant här han roat sig med konstant förut. Ännu mer innan han träffat Alex, då han typ inte umgåtts med någon alls, förutom Violet. Kanske var han fortfarande bara deppig över allt det bra han tappat med Lukas. Kanske skulle det gå över snart, när Lukas föll in i bakgrunden och Joel hittade någon annan som kunde ta honom med storm. Hans huvud sjönk åt sidan för att ta stöd mot bussrutan. Tequilaflaskan hade han stoppat innanför hoodien för det kändes så dåligt att gå med en flaska starksprit i handen, men nu skavde hatten mot magen och han visste faktiskt inte hur han skulle muntra upp sig själv. Lukas var i grund och botten bara en stor och lite blyg kille som han låtit lära känna honom och hans kropp. Det borde få honom att vilja ge någon annan den chansen, att tänka att det kunde bli bra igen, men han var fan inte säker. Bara tanken på att låta någon annan gå ner på honom och tanken på att han kanske skulle gilla det, det kändes ju absurt. Han hade låtit Lukas göra det för att det var Lukas och för att han velat, och Lukas hade brytt sig om Joel gillade det eller inte. Hur okej eller snäll Anthony än var så var han precis som alla andra. Intresserad av Joel, som i fyllepaketet Joel som vågade vara obscen och sexig, som gick att skämta med och hångla med inför alla andra, men i slutänden bara låg under honom med särade ben.
När Joel klev av bussen utanför lägenheten kände han sig lika seg som om han varit nyvaken. Inne i lägenheten korkade han upp sin flaska och tog en shot i sin ensamhet, för att tagga till och för att kunna se sig i spegeln och intala sig att kvällen skulle bli bra. Han fixade håret, sprayade det noggrannare än på länge, tog sina mest okej jeans och den någorlunda nya, vita t-shirten som var lite längre baktill. Han svalde en till shot lagom till han var redo att ge sig av. För inte alls längesedan hade han sökt efter någon kille som vågade ta för sig och typ hålla fast honom och utnyttja honom, som en riktig jävla man. När fylletankarna började vandra åt det hållet förvandlades den riktiga jävla mannen tyvärr bara till grabben som lappat till hans kind. En töntig kepsgrabb som hört om honom och tagit för sig men på helt fel sätt. Joel strök fingrarna över kindbenet, där slaget träffat. Sedan klappade han till sig själv, tänkte skärp dig, och gick ut.

Joel hade faktiskt tänkt hålla sig till sin ursprungliga plan. En flaska tequila räckte en hel kväll för honom och han behövde inget annat, men när klockan närmade sig elva satt han i en soffa med en öl och tequilan stod gömd bakom en högtalare ute i köket. Däremot var det tequilan som sett till att han blivit så pass full, så pass tidigt. Han kände sig varm, till den grad att fyllan nästan fick det att sticka lite i läpparna.
Anthonys lägenhet var en medelstor tvåa och i vanlig ordning satt de flesta i eller kring soffan, men lika många hängde inne i köket. Det hade pratats om att gå på krogen men än så länge hade ingen gett sig av och Joel tänkte inte gå ut oavsett hur det blev. Det var evigheter sedan han varit på krogen. Inträdet var dyrt och drinkarna ännu dyrare, och han kände sig inte på humör för att tigga hos potentiellt homosexuella män. Sist han varit på krogen hade nog faktiskt varit i vintras, när han… träffat Lukas.
För stunden kände han sig så trött på sig själv att han inte kunde göra annat än att sitta död på stället. Varför hade han ens kommit hit? I andra änden av rummet stod Anthony, lång och mörkhårig, och snackade med några tjejer. De såg ut att vara betydligt mer intresserade av honom än vad Joel var ikväll. Anthony skulle väl inte bli pissed om han stack? Eller? Kanske behövde han bara ett rejält knull och så skulle han bli på bättre humör sen. Det kanske bara var en snedfylla, eller något.
Mobilen gled upp ur fickan och in i Joels hand. Där väntade en snap från Alex som han svarade på med tröga fingrar. Under de två veckorna som gått sedan hans och Lukas fail i köket hade han som sagt festat ganska mycket men det hade alltid varit i sällskap av Alex. Att gå utan honom fick honom verkligen att inse vilken loser han var. Hur dålig han var på att roa sig själv.
Innan han hunnit reflektera över huruvida det var klokt eller inte hade hans tröga fingrar skrivit ett sms som han skickat iväg till Lukas. För en stund satt han bara och tittade på det, försökte se om han stavat rätt eller om det skulle märkas hur full han var. Sedan hade Lukas svarat.

Joel: Hur är läget med dig ikväll?
Lukas: Hej 😊 det är bra med mig. Hur är det med dig?
Joel: Jo det duger
Lukas: Vad hittar du på?
Joel: Är på en fest men det är inte så kul. Hade varit roligare om du varit här haha
Lukas: Hehe jaså? Vad synd att det inte var så roligt. Fast jag är inte heller så rolig för jag har redan lagt mig i sängen.

Joel tittade på sms:et så länge att det kändes som att ögonen började svida. Vad hade han skrivit sådär för? Hade varit roligare med dig hehe puws och så en pussgubbe. Just nu kändes det som att det var vad han skrivit. Lika löjligt, åtminstone. Här satt han och önskade att Lukas skulle skriva att han kunde komma förbi, kanske att han saknade honom, kanske bjuda in honom till sin varma säng där han kunde göra honom sällskap. Som om inte Lukas försökt höra av sig och vara snäll hur jävla många gånger som helst. Kanske låg han i sängen och kände sig besviken över att Joel var en liten idiot som kunde festa på egen hand men inte ens tacka ja till en lunch.

Joel: Sov gott

Efter att Joel skickat sitt sms reste han sig ur soffan med ölen i handen. Han gled förbi, ut till köket när han trodde att Anthony inte såg, och tog fram flaskan med tequila från sitt gömställe. Ölen övergav han någonstans på vägen för han kände sig inte alls sugen längre. Det enda han var sugen på var lite mer fylla och typ helst att däcka i sin egen säng.
En tjej med blont hår hovrade hoppfullt vid hans sida när han hällde upp en shot åt sig, men han var egoistisk nog att ignorera henne. Han ville inte bjuda alls. Så istället för att ställa tillbaka tequilan på sitt gömställe klämde han den mot bröstet, som om han höll en liten unge, och tog sig förbi ett par bröliga killar för att komma till hallen. Ut och ner på gatan hann han, med sin lilla spritskatt i famnen och en cigg mellan läpparna. Han rökte den, sedan rökte han en till. Anthony hade ju varit schysst som bjudit in honom och nu hade han stuckit utan att ens säga hejdå. Han funderade för ett slag på om han skulle skicka något sms, säga att han mådde dåligt och att han gått hem, men sedan bubblade ilskan upp i bröstet och han hade god lust att fnysa åt sig själv. Varför skulle han vara skyldig Anthony någonting för? De skulle ju båda veta att hans förlåt inte skulle vara för att han stack utan ett hejdå, utan för att han stack utan ett ligg. Anthony skulle säkert kunna få hela festbefolkningen i säng om han log och blinkade lite. Det var fan inte synd om honom. Det var fan inte synd om Joel heller, men han kände sig rätt miserabel när han traskade hela vägen hem.
Fötterna ömmade när han kommit innanför dörren. Kanske sprack ännu någon söm i skorna när han slarvigt trampade av sig dem, men flaskan var han åtminstone försiktig med när han stuvade in den i skafferiet. Om Lukas hade svarat visste han inte och han gjorde bäst i att inte titta heller, för annars skulle han väl dra till med något av det där han borde hålla sig långt ifrån. Fyllesentimentalitet som jag saknar dig och förlåt och allt det där som Lukas klarade sig bättre utan. Nu i efterhand önskade han att han inte skrivit över huvud taget. Det hade varit så mycket bättre om Lukas bara fått bli besviken på honom, för att sedan glömma bort honom med tiden. Det var dags att skärpa sig nu. Han skulle inte skriva till Lukas någonting mer. Nästa fest han gick på skulle han sköta sig bättre, han skulle ta med sig Alex och de skulle kunna ha roligt igen. Precis som innan han träffat Lukas och innan han gjort honom till någon sentimental smörja.
Joel tvättade ansiktet i kallt vatten och borstade tänderna tills skummet rann från hans läppar och droppade ner i handfatet. Sedan grimaserade han mot sig själv i spegeln, blåste en tandkrämsbubbla som sprack med ett tyst pop. Han var full. Han skulle sova, han skulle kanske vara bakis, men sedan skulle allt bli normalt igen.   

Kanske var saker och ting normala, de dagar som följde. Joel hade inte gjort så mycket annat än att gå hemma och gjort tama försök att städa och motivera sig till att ta promenader annat än till Pressbyrån eller Systemet. Han träffade Alex på stan, köpte några chips att provsmaka, åkte till Viola och såg på Postkodmiljonären på tv tills hon somnade i soffan och han tyst smet hem igen. Temperaturen sjönk och vädret blev sakta mer grått.
Natten då augusti blev september satt Joel i sängen och såg ut genom fönstret. Det var torsdag. Utanför var natten sval, lite fuktig efter regnskuren som kommit för ett tag sedan. Fingrarna och mest av allt kroppen kliade efter en cigarett och han lossade haken på fönstret för att kunna skjuta upp det. Nattluften var kallare än han räknat med när den kröp upp längs hans bara armar. Efter duschen hade han bara tagit på sig en t-shirt och hans hår hade knappt hunnit torka tillräckligt för att sluta droppa. På fönsterblecket låg hans cigaretter, men där stod också en flaska billigt rödvin som han öppnat för några minuter sedan. Korken snurrade han mellan fingrarna. Kände på den tunna metallkanten och skrapade den gång på gång mot tummen, när han tog bloss efter bloss. När första cigaretten tog slut tände han en ny, och han drack sitt vin och lutade sig ut i natten fastän det var för kallt. Han visste inte hur länge han suttit där när den tjocka klumpen i hans hals förvandlades till ett hackigt andetag på vägen in. Så fanns det plötsligt ingen hejd längre, när han snyftade och hulkade och tårarna droppade från hakan och ut i natten. Han grät tills han var helt tom och kraftlöst lutade pannan mot sina korsade armar. Det var alldeles för kallt, men han låg kvar med kroppen pressad mot blecket tills att någon passerade på gatan där nere. Så när fönstret var stängt drack han sitt vin och när flaskan var tom pressade han en kudde så hårt han bara kunde över huvudet. Vad höll han på med?
Vad fan höll han på med?

*